Genomföra arbetet med aktiva åtgärder

Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

För att ta reda på vilka åtgärder som behövs bör högskolan göra en inventering av nuläget. Inventeringen bör omfatta alla tänkbara situationer och platser på högskolan där studenter riskerar att utsättas för trakasserier, sexuella trakasserier eller andra former av diskriminering.

En högskola kan inventera studenternas behov på flera olika sätt, exempelvis genom att:

  • genomföra årliga studentenkäter
  • använda kursvärderingar och utvärderingar efter praktik i arbetet för lika rättigheter och möjligheter
  • genomföra återkommande samtal med studenter, kårer och personal på högskolan
  • gå igenom rutiner och regler för att granska hur dessa tillämpas och om de riskerar att diskriminera någon
  • analysera incidentrapporter
  • se över innehållet i kurslitteratur, undervisningsmaterial och litteraturlistor
  • se över kursplaner och utbildningsprogram
  • se över hur studiemiljön kan anpassas för personer med funktionsnedsättning

Områden som kan vara relevanta att inventera:

  • Studieklimat och studiemiljö
  • Rekrytering av studenter
  • Praktik
  • Introduktion av nya studenter och ny personal
  • Undervisningssituationer och kursmaterial
  • Examination
  • Antagningen
  • Den allmänna servicen till studenterna
  • Hur likabehandlingsfrågor kommuniceras från central till lokal nivå
  • Hur studiemiljön anpassats för att underlätta för föräldrar att studera

Högskolor ska arbeta med fyra steg

  1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för sökandes lika rättigheter och möjligheter till utbildningen
  2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder
  3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas
  4. följa upp och utvärdera arbetet.

Arbetet ska ske inom nedanstående fem områden:

1. Antagning och rekrytering

Antagning och rekrytering är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder.

Högskolor ska undersöka och vid behov vidta åtgärder så att utbildningarna attraherar sökande oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Det kan handla om hur utbildningarna beskrivs i högskolans marknadsföring, informationsmaterial och i kontakter med potentiella sökande.

Urvals- och behörighetsvillkoren ska inte bara leva upp till kravet på att vara icke-diskriminerande, utan också utformas så att de inte innebär risk för att någon diskrimineras. Undersök hur antagningen går till i praktiken och hur skolan bemöter sökande under rekryteringsprocessen.

2. Undervisningsformer och organisering

Undervisningsformer och organisering är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder.

Området undervisningsformer och organisering av utbildningen gäller bland annat hur högskolan genomför undervisningen; föreläsningar, seminarier, distansundervisning, online-kurser och liknande. Det kan också handla om att se över när och var undervisningen äger rum.

Arbetet i den här delen handlar om att undersöka om det finns någon risk för att undervisningens form och organisering kan ha en negativ inverkan på någon grupp studenter och det finns ett samband med en eller flera diskrimineringsgrunder.

3. Examinationer och bedömningar

Examinationer och bedömningar av studenternas prestationer är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder.

Högskolorna ska säkerställa att kursplaner och andra regler för bedömningar inte riskerar att försämra möjligheterna för någon grupp oavsett diskrimineringsgrund. Det handlar också om att undersöka om det i det praktiska arbetet och tillämpningen av regler och rutiner finns någon risk för att bedömningar av studenternas studieprestationer medvetet eller omedvetet påverkas av faktorer som har samband med någon diskrimineringsgrund.

Arbetet i denna del bör även vara inriktat på utbildning av personalen, om det finns behov av det.

4. Studiemiljön i högskolan

Studiemiljön är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder.

Begreppet studiemiljö syftar på både den fysiska och den psykosociala miljön. I den fysiska studiemiljön ingår till exempel lokaler, hjälpmedel och utrustning. Den psykosociala studiemiljön omfattar bland annat bemötandefrågor, tilltal och olika former för umgänge.

I arbetet ingår också att undersöka risker för trakasserier eller sexuella trakasserier. Undersökningen kan även omfatta till exempel hur jargongen är bland studenter och lärare och om det förekommer rasistiska, sexistiska eller på annat sätt nedsättande kommenterar eller skämt.

Högskolor ska ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier. Vilka konkreta åtgärder i övrigt som en viss högskola ska vidta beror på vilka problem den har upptäckt i verksamheten.

5. Möjligheter att förena studier och föräldraskap

Möjligheten att förena studier och föräldraskap är ett område inom högskolornas arbete med aktiva åtgärder.

Högskolan ska utreda behovet av åtgärder för att underlätta för studenter att kombinera studier med föräldraskap. Det handlar till exempel om hur högskolan organiserar undervisningen, när den förläggs, om vissa moment kan utföras på distans eller om det finns särskilda behov när det gäller lokalerna.

Riktlinjer och rutiner för att motverka trakasserier och sexuella trakasserier

Utbildningsanordnare ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier av studenter. Dessutom ska utbildningsanordnaren följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns.

Arbetet med riktlinjer och rutiner ska göras även om det i undersökningen av verksamheten inte framkommit att det föreligger några sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna eller risker för den formen av diskriminering. Om utbildningsanordnarens undersökning och analys av studiemiljön visar att även andra åtgärder behövs så ska utbildningsanordnaren vidta sådana.

Riktlinjer

Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras.

Rutiner

Utbildningsanordnaren ska också ha rutiner som dels klargör hur lärosätet ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad kan vända sig till och vem som ansvarar för att händelsen eller påståendena utreds.

Chefer och personal i arbetsledande befattningar bör utbildas om reglerna om trakasserier samt om hur man kan förebygga och förhindra trakasserier. För att rutinerna ska få önskad effekt är det viktigt att göra dem kända bland såväl personal som studenter.

  • Hur och till vem en anmälan om trakasserier eller sexuella trakasserier kan göras och på vilket sätt högskolan avser att utreda och hantera den för att få kunskap om vad som hänt.
  • Att anmälan ska behandlas skyndsamt och med iakttagande av eventuella bestämmelser om sekretess. Eventuella tidsgränser för utredningen av en anmälan kan också anges.
  • Att studenter som gör en anmälan om trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen är skyddade mot repressalier.
  • Vilken rätt till stöd, information och opartisk utredning den utsatta studenten och den som uppges ha trakasserat henne eller honom har under utredningens gång, och vem som kan ge stöd till respektive part.
  • Vilka åtgärder som kan bli aktuella för att förhindra pågående trakasserier eller se till att trakasserierna inte upprepas. Det är bra om rutinerna redogör för de disciplinära åtgärder som högskolan kan komma att vidta mot den som visar sig ha trakasserat någon.
  • Hur högskolan avser att följa upp utredning och åtgärder för att förvissa sig om att trakasserierna upphört och att inga repressalier riktats mot den som påtalat trakasserier.
    Ansvarsfördelningen mellan rektor och den övriga personalen.
  • Vem som ansvarar för uppföljningen av de åtgärder som vidtas och på vilket sätt personalen ska dokumentera vidtagna åtgärder.

Samverka med studenter och anställda

Utbildningsanordnare ska i sitt arbete med aktiva åtgärder samverka med dem som deltar i utbildningen och med anställda i verksamheten. Samverkan får utformas utifrån varje enskild utbildningsverksamhet. Respektive lärosäte får avgöra vilka anställda som berörs av skyldigheten att samverka.

Det är inte meningen att varje enskild student ska delta i arbetet, utan samverkan bör ske med representanter för olika grupper, däribland studentorganisationer. Det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att samverkan kommer till stånd.

Utbildningsanordnaren är skyldig att samverka i hela arbetet med aktiva åtgärder, från undersökning och analys till eventuella åtgärder som behöver genomföras samt uppföljning och utvärdering. Även arbetet med riktlinjer och rutiner ska ske i samverkan.

Samverkan ska alltså vara en del av arbetet i alla de steg som ingår i arbetet med aktiva åtgärder.

Dokumentera arbetet löpande

Utbildningsanordnare ska löpande dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder. Dokumentation är något organisationen ständigt måste avsätta tid för. Det räcker alltså inte med att dokumentera arbetet en gång per år. Alla de fyra stegen i arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras det vill säga undersökning, analys, åtgärder (inklusive tidsplanering) och uppföljning.

Dokumentation ska också ske av de riktlinjer och rutiner som finns och planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, liksom den uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder som gjorts. Högskolan ska också dokumentera sin samverkan med berörda deltagare.

Att hantera motstånd

Det är ganska vanligt att de som arbetar för lika rättigheter stöter på motstånd. Motståndet kan leda till att vidtagna åtgärder inte leder till önskade förändringar. Därför är det viktigt att vara beredd på och hantera det motstånd som eventuellt uppkommer.

För att vinna förtroende är det viktigt att visa på vinsterna och syftet med arbetet, liksom att synliggöra kopplingen mellan arbetet med aktiva åtgärder och det värdegrundsarbete som ska bedrivas. Resultatet från undersökningen av verksamheten är svårt att bortse ifrån för de som hävdar att arbetet för lika rättigheter och möjligheter är onödigt.

Det kan också vara viktigt att redogöra för de beslut och det strategiska arbetet som ledningen slagit fast samt de krav som lagstiftningen ställer på landets högskolor och universitet. Det finns även skäl att framhålla vars och ens ansvar för att förverkliga målet om lika rättigheter och möjligheter för alla studenter.

Fördjupning

Akademiska Kollegors Ansvar, Ledarutvecklingsprogram för kvinnor och män vid Lunds universitet 2010-2011
Widén, Kajsa och Lövkrona, Inger (2012). Akademiska Kollegors Ansvar, Ledarutvecklingsprogram för kvinnor och män vid Lunds universitet 2010-2011. Lund: Sektionen Person, Lunds universitet. ISBN 978-91-637-0352-2. Länk till rapporten.

Ledarskapsprogrammet AKKA IV Länk till annan webbplats. har bedrivits av Kajsa Widén och Inger Lövkrona vid Lunds universitet. Utifrån erfarenheterna från de fyra AKKA-programmen beskrivs olika typer av motstånd samt strategier för att bemöta motstånd.

Genusmedvetet akademiskt ledarskap - En redovisning från projektet Genusmedvetna chefer ett villkor för ett genusmedvetet universitet
Andersson, Susanne - Amundsdotter, Eva (2013). Genusmedvetet akademiskt ledarskap Länk till annan webbplats. - En redovisning från projektet Genusmedvetna chefer ett villkor för ett genusmedvetet universitet. Stockholm: Stockholms universitet.

Vid Stockholms universitet har ett projekt bedrivits för att skapa ett genusmedvetet ledarskap. Frågor om motstånd behandlas i rapporten.