Åtgärder inom olika områden
Studiesocial och fysisk miljö
Några högskolor planerade att inrätta ett andrum, stilla rum, ekumeniskt andaktsrum eller meditationsrum.
På en högskola ordnades så kallade studentfokusgrupper för att fånga upp studenternas synpunkter och redovisa dessa för programkommittéerna. Studievägledarna hade också ett särskilt ansvar för att vidarebefordra enskilda studenters synpunkter om upplevda brister i bemötande.
En högskola använde sig av distansutbildning för att överbrygga fysiska hinder.
Föräldraskap och studier
Att underlätta för föräldrar att kombinera föräldraskap med studier kan ske på flera sätt. På flera högskolor förlades kurser till dagtid. För några lärosäten innebar det att föreläsningarna slutade senast vid 15-tiden.
På en högskola gjordes en individuell studieplan i samråd med enskilda föräldrar. Vid högre utbildning förlades undervisningen mellan kl. 08.45 och 15.05 för att möjliggöra lämning och hämtning på förskola. Anstånd kunde även beviljas för vård av barn.
Vid en annan högskola gjordes individuella anpassningar. Det kunde innebära att andelen obligatorisk närvaro minskades.
Distansstudier var ett alternativ vid en högskola och ett universitet. Vid universitetet fanns även samtalsstöd för föräldrar hos studenthälsan.
Vid ett universitet skulle kursschemat finnas på webben senast fyra veckor före kursstart. Vid vård av sjukt barn kunde dispens ges från obligatoriska moment.
Vid två andra universitet kunde studenter, som så behövde, flytta till annan studiegrupp med mer anpassade tider. På de ena universitet hade studenter tillgång till ett särskilt rum för amning.
Vid ett annat universitet skulle frågor som rörde platsgaranti, studieuppehåll, föräldraledighet, eventuell praktik samt alternativa examinationsformer i möjligaste mån anpassas efter behov hos studenter med barn. Vissa enheter planerade för att upprätta handlingsplaner inför studenternas föräldraledigheter och att hålla regelbunden kontakt under ledigheten.
Rekrytering av studenter
Flera högskolor ordnade med öppet hus, delade ut tillgänglighetsanpassat informationsmaterial och arbetade med att kvalitetssäkra studie- och yrkesvägledningens arbete gentemot sökande och studenter. Kontakter med grund-, gymnasie- och folkhögskolor samt vuxenutbildningar utvecklades. Vissa högskolor möjliggjorde för elever och lärare att via webben söka kontakt i ärenden av olika slag. Språkstöd i svenska och engelska samt mentorskap var också åtgärder i arbetet för att behålla studenter som rekryterats.
Ett universitet använde sig av breda informationskanaler och gjorde reklam för sina utbildningar i områden där övergångsfrekvensen till högre studier är låg.
Vid flera högskolor fanns stöd för validering att få för studenter med utländska betyg.
En högskola gav särskild information till studenter med funktionsnedsättning om vad högskolan kunde erbjuda. På ett annat universitet anpassades webbsidan för att bli mer tillgänglig.
En högskola anpassade på liknande sätt sin webb och visst tryckt material. Det fanns också högskolor som samarbetade med olika stadsdelar i kommunen.
Antagning av studenter
Vid en högskola fanns planer på att anonymisera antagningen till konstnärliga utbildningar vid vilka arbetsprover och intervjuer används.
En annan högskola frågade studenter och lärare om kön, ålder eller härkomst hade någon betydelse vid antagningsprocessen. Högskolan tog även fram en checklista för hur anställda kan undvika att diskriminera vid beslut och anordnar dessutom särskild prövning.
Betygssättning och examination
Utbildningsanordnare kan arbeta främjande för att kvalitetssäkra betygssättning och examination. De åtgärder som kan komma i fråga var till exempel att informera studenter om möjlighet till omprövning, att genomföra genusanalyser av betygsutfallen på olika kurser och att ta fram rutiner för hur muntliga tentamina kan dokumenteras.
På flera högskolor hade anonymiserade tentamina införts. På en annan högskola genomfördes försök med digitala tentamina.
På en högskolas ledarskapskurser lärde sig deltagarna hur de skulle undvika att bedöma människor efter ålder, grupptillhörighet, utseende, kön etcetera.
På en annan högskola användes muntlig examination som ett alternativ. Multireligiös almanacka användes ibland. Då studenter inte kunde komma till tentamen av orsaker som hade samband med etnisk tillhörighet eller religion, fanns möjlighet till förnyad prövning på en vardag.
På en av högskolorna hade en student rätt att tentera på annan tid än den religiösa högtid som hen skulle fira. Detta under förutsättning att studenten informerat kursansvarig i början av kursen.
Vid ett universitet kunde studenter i mån av behov ges möjlighet till extra tentamenstid, att tentera i enskilt rum, att få frågor upplästa, att skriva på dator, att dela upp tentamen i två delar och att tentera muntligen.
Vid en högskola fick alla som går den högskolepedagogiska kursen undervisning i hur examination och bedömning kan kvalitetssäkras för att tillgodose studenternas lika rättigheter och möjligheter.