Insatser utifrån vissa diskrimineringsgrunder

Ett annat sätt att redovisa lärosätets främjande åtgärder är att lista vilka av dem som har koppling till olika diskrimineringsgrunder.

Vissa åtgärder kan dock gälla samtliga diskrimineringsgrunder, exempelvis utbildning om diskrimineringsfrågor och bemötande, kursplanering och kursvärdering, kartläggningsinsatser, pedagogisk utveckling, upprättande av indikatorer för utvärdering samt översyn av kursmaterial, webb och annan information.

Kön

Åtgärder vidtogs för att minska könsobalansen på olika utbildningar.

Högskolans mål var att alla studenter som var föräldrar ska kunna förena föräldraskap med studier. Olika åtgärder för detta ändamål vidtogs.

Genuspedagogik och normkritisk pedagogik var några av de obligatoriska momenten på lärosätets högskolepedagogiska utbildning.

Högskolan eftersträvade att så långt som möjligt tillgodose föräldrars önskemål så att de lättare kunde förena föräldraskap och förvärvsarbete.

Lärarna använde exempel i undervisningen som var könsneutrala. I den utsträckning kön var tvunget att finnas med i exempel användes dessa i balanserad omfattning.

Om en student inte fullföljde en kurs på grund av graviditet kunde institutionen erbjuda studenten plats vid motsvarande kurs efter graviditeten.

En rad ytterligare exempel på hur högskolan kan arbeta med kön återfinns i en av Universitet- och högskolerådets rapporter (se fördjupning nedan).

Etnisk tillhörighet

Olika åtgärder för att bredda rekryteringen av studenter vidtogs, exempelvis satsningar för att förbättra undervisnings- och campusmiljön eller deltagande i nätverket Include.

Högskolan hade information på olika språk. All information i text och bild sågs över ur ett mångfaldsperspektiv.

Sökande erbjöds bedömningar av deras reella kompetens och validering av tidigare studier.

Högskolan kunde erbjuda och informera studenterna om universitetsgemensamma seminarier och workshops. Det kunde handla om introducerande seminarier om universitetsmiljön, akademiskt skrivande, studie- och karriärvägledning, möjligheter till språkstöd etcetera.

En mångfaldskalender användes i planeringen av obligatoriska moment.

Könsidentitet och könsuttryck

Föreläsande personal utbildades som en viktig del i arbetet för att skapa en inkluderande studiemiljö (se avsnittet normkritisk pedagogik).

Högskolan säkerställde att undervisningsmaterial inte innehåller stereotypa texter och bilder.

Information publicerades på högskolans webbplats om var toaletter utan särskiljande könsmarkeringar fanns.

I högskolans alla formulär där kön efterfrågas fanns även ett alternativ till man eller kvinna, förslagsvis ”annat” eller ”vet ej”.

Religion eller annan trosuppfattning

Schemaläggning vid undervisning, förläggning av grupparbeten, obligatoriska moment och tentamen tog i största möjliga hänsyn till studenter som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta på vissa religiösa helgdagar. Detta förutsatt att studenter meddelat sina behov vid terminsstart eller så snart som möjligt.

En mångreligiös almanacka användes i planeringen av obligatoriska moment.

Ett stilla rum för bön och meditation inrättades för alla trosinriktningar.

En studentenkät eller samtal med en fokusgrupp för religiösa studenter gav ytterligare information om vilka insatser som kunde behöva göras vad gäller undervisningen eller personalens bemötande.

Funktionsnedsättning

Högskolans verksamhet analyserades ur fyra tillgänglighetsperspektiv:

1. fysisk tillgänglighet (lokalmiljöer)
2. kommunikativ tillgänglighet (tolkar, teleslingor, mikrofoner)
3. informativ tillgänglighet (digital information)
4. psykosocial tillgänglighet (genom positiva attityder och gott bemötande kan många hinder undvikas i kontakten mellan människor)

Tillgänglighet ingick som en naturlig del av de ordinarie skyddsronderna. Rutiner togs fram för hur det kunde genomföras.

Vad gäller den kommunikativa tillgängligheten sågs en rad områden över, såsom exempelvis:

• Webbplatser
• Broschyrer, protokoll och annat skriftligt material
• Interna system och intranät
• Lärplattformar
• Kartor och skyltar
• Teknik och hjälpmedel, pedagogik/användbarhet och begriplighet
• Språkfrågor, teckenspråk och minoritetsspråk
• Olika format som html, pdf och flash
• Olika sätt att informera: med bild, illustration, film eller text

Sexuell läggning

Föreläsande personal utbildades som en viktig del i arbetet för att skapa en inkluderande studiemiljö (se avsnittet normkritisk pedagogik).

Innehållet i kurslitteraturen sågs över och material som var stereotypt eller gav en ensidig bild av människan sorterades bort.

Bilder som synliggjorde homo- och bisexuella studenter i högskolans informations­material användes.

Som ett led i kommunikationen om lärosätets mångfaldsarbete välkomnade denna sökande oavsett sexuell läggning i sina annonser. Anslagstavlor och andra ytor kontrollerades för att avlägsna kränkande material.

Samarbetet med SFQ-studenterna gav ett mervärde.

Mötesplatser där HBTQ-frågor kunde belysas och dryftas skapades.

Ålder

Högskolan arbetade för att attrahera studenter av alla ålderskategorier.

Undervisande personal arbetade medvetet för åldersintegrerade gruppindelningar.