Vikten av självreflektion
Vi är alla medskapare i de processer som upprätthåller normer. Genom att anamma ett normkritiskt förhållningssätt kan vi bli medvetna om hur våra föreställningar om människor och grupper har betydelse i alla möten.
Den normkritiska pedagogiken utgår från att våra föreställningar om människor och grupper har betydelse i undervisningssituationer.
Normkritisk pedagogik innebär i korthet att skifta fokus från de som avviker från normerna och i stället fokusera på de normer och maktstrukturer som skapar exkludering, ett vi-och-de-tänkande och diskriminering.
De som tillhör en viss norm får tillgång till privilegier. För dessa kan det vara svårt att se sin egen maktposition och sina privilegier. De flesta studenter inom högskolan är studievana och kommer från familjer med akademisk bakgrund och särskilda sociala nätverk. Då kan det vara svårt att se att alla inte har samma utgångspunkter och fördelar som de själva har i den normerande gruppen.
Att bedriva en normkritisk undervisning kan innebära att bli medveten om att du som lärare stundtals bemöter och bekräftar studenter på ett olämpligt sätt och se maktrelationen.
Frågor att ställa sig
Genom att tala i termer av "vi och de" eller kategorisera förenklar vi verkligheten. Vilka associationer och värderingar förekommer? Var uppmärksam på vilka föreställningar och uppfattningar om kvinnor och män eller personer med viss etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion etcetera som du förmedlar genom ditt sätt att tala. Riskerar någon att exkluderas?
Finns det normer för hur studenter ska vara och uppträda som påverkar ditt bemötande av dem?
Vilka exempel använder du dig av i din undervisning? Är det exempel av samma typ? Vems verklighet skildras? Gå igenom dessa. Ser du något mönster?
Synliggörs alla studenter i undervisningssituationen?