Fråga: Har studenten blivit diskriminerad?

En student med kraftigt nedsatt synförmåga begär att få tillgång till kurslitteraturen i form av digitala talböcker, liksom att få genomföra sina examinationer muntligen. Högskolan nekar med hänvisning till man inte har budgeterat vare sig för kostnaden för sådan kurslitteratur eller för den extra arbetsinsats som det innebär att genomföra ett särskilt examinations­tillfälle för muntlig tentamen. Dessutom anser högskolan att examinations­formerna måste vara lika för alla.

Svar: Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det innebär bland annat att det på universitet och högskolor ställs ett krav på tillgänglighets­åtgärder som inte endast gäller den fysiska miljön.

Vilka åtgärder som kan behöva vidtas bör utredas i samverkan med den enskilde studenten efter att behovet har påtalats av den enskilde eller på annat sätt kommit till högskolans kännedom. Det kan utöver tillgänglighetsåtgärder ifråga om högskolans lokaler handla om olika former av stöd eller personlig service samt om information och kommunikation.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet för personer med funktions­nedsättning innebär en skyldighet att vidta sådana tillgänglighetsåtgärder som vid en helhetsbedömning av alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet kan anses skäliga. I diskrimineringslagen anges att bedömningen av om en viss åtgärd kan anses skälig ska göras utifrån krav på tillgänglighet i lag eller annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamhetsutövaren, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse.

Uppgifterna i frågan är inte tillräckliga för att det ska vara möjligt att med säkerhet ta ställning till om högskolans vägran att genomföra de av studenten begärda anpassningsåtgärderna inneburit att studenten utsatts för diskriminering.